Ja, det var inte bara en gammal kärlek jag "krockade" på igår.
Sen kom en gammal klasskamrat också in på mitt jobb sen.
Ja jag var juh inne i mitt "jobb-jag".
Hon hälsade glatt Hej! Och jag bara Hej!! Så klart, käcka jag på jobbet.
Urkk blä kräk på mig! :o/
Men iaf. Hon fortsätter då typ: "Hur är det med dig?"
Ehhm öhh va!? Då undrar man lite... måste tänka lite, what the fuck liksom...  Och då känner jag igen henne. "Joo det är bara bra, hur är det själv?" ... lite mindre trevliga-jag direkt.
Sen så hjälpte jag bara henne som vilken annan kund som helst.
Orka small talk. I don't know you! :oS

Och så hade jag en väldans trevlig kund inne i butiken också! Oerhört charmig dam!
Jag stod på damavdelningen och planerade hur vi skulle flytta om lite skor. Det är en bit ifrån kassan men inte jättelångt ifrån.
När jag ser att hon gått till kassan (hon hann INTE stå där länge) vänder jag och ska gå dit. Just då vänder hon och börjar gå ifrån kassan! Då stannar jag upp igen - det är nämligen väldigt vanligt att kunderna ångrar sig när de kommer fram till kassan och vill fortsätta kolla på skor iaf.
Ja iaf... jag har ändå koll ditåt om hon skulle gå tillbaka till kassan. Hon går ytterligare en liten bit bort från kassan och då kommer det sen: "Ursäkta kan man få betala eller?" I lite sur ton.
Jag går givetvis snabbt till kassan och ska hjälpa henne. När jag passerar henne och går in till kassan försöker jag (faktiskt) vänligt förklara ungefär såhär: Jag var just på väg till kassan när du gick härifrån....
Hinner inte förklara nå vidare när hon snäser bara "Jahaaaaa du kanske inte vill sälja några skor!!!?" Riktigt otrevligt!!
Jag blev så chockad så jag knappt fick ur mig något. Måste haft något chockad min då men försökte le lite. Hon bitchar vidare om att hon inte har lust att handla hos oss om vi inte vill sälja skor osv... och jag frågar (fortfrande sansat men chockat): "Vill du ha dom här skorna?" Är vid det laget också rätt irriterad (kul att stå där och få skäll bara för att hon har en dålig dag och vill avreagera sig på nån) men jag försöker fortfarande le och låta så trevlig som möjligt. Orkar inte börja tjaffsa med henne... även om jag nog gärna hade bitchslappat henne egentligen.
"Neeeej du det vill jag faktiskt inte!! Då går jag hellre och handlar hos nån annan!!" Säger hon med hånfull röst.
Jag orkar inte. Svarar bara: "Okej"...
Medans hon går ut mot dörrarna fortsätter hon bitcha... Kommer inte ihåg allt ens... men minns bland annat: "Gå tillbaka till skolan" - med hånfull röst...
HAHAH vilken kärring!!!? Ärligt... Vilka människor det finns!!!!
Jag fick inte ur mig många ord i den "konversationen"... vart bara chockad och försökte mitt bästa att behålla mitt äckliga supertrevliga jobb-jag-läge.
Uschh...

Jag äcklas ärligt talat av mig själv på jobbet varje dag. Ibland blir jag nästan kräkfärdig när jag varit sådär supertrevlig och social med några kunder. It's so not me. HAhahah... ;oP

>>> M-J