Ultraljudet är gjort.
Jag var inte så nervös innan och sov även gott under natten, otroligt nog. Känt mig lugn. Som att jag vet...
Och ja, E (AKA B1) mår fortfarande bra där inne! Alive and kicking! 6,6cm lång. Och en riktig buse, som inte vill låta sig mätas eller fotograferas. Nejdåvi vänder oss så fort det ska mätas nåt.
Fick iaf måtten efter lite puffar här och där... och riskbedömningen var 1 på 20000, vilket tydligen är minimal risk. Inte för att vi hade gjort abort om riskbedömningen hade hamnat på hög, det hade vi aldrig klarat. Vi gjorde mest detta ultraljud för att få en titt på den lilla parveln ochbekräftelse på att den fortfarande är vid liv!
Skönt iaf att allt såg så perfekt ut så...
Ja med fostret iaf. Är lite irriterad dock på att jag tydligen har moderkakan i framvägg! Och det innebär juh att det kan dröja lite längre sen innan vi kan känna några sparkar. Surt men jaja...

Bra nyhet är även att B2 lever och frodas i sin mage. Skönt. B1 och B2 kommer bli såna buskompisar känner jag på mig! ;oP

/M-J